Att jobba i redovisnings-/revisionsbranschen på våren är ett tufft jobb. Arbetsbelastningen hög och kraven från kunderna likaså. Varje år kommer säsongen väldigt fort och den är otroligt kort och intensiv.

Dock är det den roligaste perioden på året.

Kunderna man träffar kommer för sent, ”glömde bort” och har ofta orimliga krav och vill försöka dra av så mycket som är möjligt. Men sedan upplysningsskyldigheten genom kontrolluppgifter ökat så blir avdragen mindre och mindre. Dock finns det en del som glömmer både rättigheter och skyldigheter.

Profilen dagen till ära – INKOMSTDEKLARATIONEN

Deklarationens historia

Det är lätt att sucka över självdeklarationen dagarna före 4 maj -2015, men när den infördes för 113 år sedan var den en del av en viktig reform.

Första gången som en lag om självdeklaration instiftades i Sverige var 1712, då Karl XII var i akut pengabehov efter sina fälttåg och tog beslut om en särskild krigsskatt, delvis grundad på invånarnas egna uppgifter. Men systemet var opraktiskt och skrotades snart. Knappt hundra år senare, 1809, tog riksdagen beslut om en progressiv inkomstskatt (högre skattesats för högre inkomster) med självdeklaration som grund, men även den reformen gick snart i stöpet.

Idén levde dock vidare. Och att det var något i grunden fel med det svenska skattesystemet blev allt tydligare under 1800-talets gång. De skatter medborgarna betalade byggde på ungefärliga inkomstbedömningar, till stor del beroende av vilken samhällsklass man tillhörde.

Dessutom var systemet nära kopplat till rösträtten, inte minst i kommunalvalen där lagen slog fast att den som betalade mest i skatt hade flest antal röster. Samtidigt var de direkta skatterna låga, statens stora intäkter kom framförallt från tullar och brännvinspålagor (det samlade skattetrycket kring år 1900 låg på cirka 8 procent av BNP, att jämföra med cirka 45 procent i dag).

Denna situation blev allt mer besvärlig i takt med att samhället började ta på sig större uppgifter. Akut blev läget då man ville införa allmän värnplikt. En sådan reform skulle kosta stora summor som inte kunde tas ut enbart genom att höja tullar och ta ut mer skatt på alkohol, vilket framförallt skulle drabba dem med lägre inkomst. I en tid av social oro, till följd av den snabba industrialiseringen, var det ingen framkomlig väg.

Det rådande systemet utsattes också för ett annat tryck i takt med att allt fler, inte minst industriarbetare, fick sådana inkomster att de nådde spärren för att få rätt att rösta. Och de ville gärna se samhällsreformer som finansierades genom progressiv beskattning. Att en grundläggande skattereform var nödvändig blev till sist uppenbart för alla, även om motståndet var stort och det inarbetade systemet svårt att ändra.

Resultatet blev en kompromiss. Högern fick pengar till värnplikten mot att en ny inkomstskatt infördes. Senare utvidgades rösträtten och kopplingen till hur mycket skatt man betalade togs bort. Som ett led i denna omfattande och utdragna process beslutades den 21 juni 1902 att alla skattebetalare redan året därpå skulle lämna in uppgifter om sina intäkter och inkomster.

 Sedan dess har självdeklarationen förändrats rejält. Till en början användes en kortfattad blankett, men snart ökade kraven på detaljer. Samtidigt växte behovet av att kontrollera att de uppgifter som medborgarna lämnade var riktiga, inte minst då skatterna höjdes för att finansiera det framväxande välfärdssamhället.

Denna utveckling kulminerade på 1970-talet. Sedan dess har en annan trend rått, mot en allt mer förenklad självdeklaration. I dag innebär deklarationen för flertalet svenskar att man bara ögnar igenom förtryckta uppgifter, som man sedan bekräftar.

På 2000-talet kom möjligheten till digital e-deklaration och med det försvann även de bekanta köerna till Skatteverkets brevlådor den 2 maj.

I år är det den 4/5 som är den stora deklarationsdagen även om skatteverket ändrat inlämningsdatum för aktiebolag m.fl. Brutna räkenskapsår deklarerar ca 6 månader efter bokslutsdag.


Källa: delar från tidningen Populär historia 22/4-2014

Lite tips och råd

Undvik hög marginalskatt i firma/handelsbolag

Har du en framgångsrik verksamhet i enskild firma eller handelsbolag finns det ofta möjlighet att undvika marginalskatter på 65-70 procent genom att utnyttja avdrag för periodiseringsfond och expansionsfond.

För 2014 får den totala inkomsten av näringsinkomst + lön + pension inte överstiga 433 900 kronor om du ska slippa statlig skatt. Är du 66+ är gränsen 460 800 kronor.


Utnyttja periodiseringsfonder

Periodiseringsfond är ett avdrag i deklarationen som ger en total skattekredit på hela beloppet. Du kan göra avdrag med max 30 procent av årets bruttovinst och skjuter på så vis upp beskattningen av det avsatta beloppet i upp till sex år.

Genom avsättning till periodiseringsfonder kan du få tillgång till kapital för att bygga upp din verksamhet eller för att utjämna resultaten mellan åren.

Var dock försiktig och gör inte för stora uttag ur företaget för privat konsumtion, även om det skulle finnas mycket pengar på firmans bankkonto när du gjort avsättningar till periodiseringsfonder. Åtminstone cirka 40 procent av periodiseringsfonderna brukar man i regel förr eller senare få betala in som skatt och avgifter till staten.

Sätt av till expansionsfond

Även en avsättning till expansionsfond görs i deklarationen. Den avsättningen får enligt dagens regler kvarstå under obegränsad tid framåt så länge verksamheten bedrivs och du behåller minst 78 procent av det avsatta beloppet i företaget. Vid en avsättning till expansionsfond betalar du för 2014 en skatt på 22 procent av avsättningen. Skatten är enligt dagens regler temporär och räknas av mot annan skatt om du ett kommande år väljer att minska din expansionsfond.

En statlig utredning har dock föreslagit att expansionsfonden ska slopas från 2016 och att inbetald expansionsfondskatt inte ska betalas tillbaka. Förslaget har dock fått mycket kritik och det är inte säkert att det genomförs.

Kraftigt höjda belopp för skattefria hyresinkomster

De senaste åren har det blivit allt mindre skatt för den som hyr ut hela eller delar av sin bostad till utomstående.

När du ska deklarera för år 2014 kommer du inte behöva ta upp hyresinkomster till beskattning alls när de uppgår till högst 50 000 kronor.

24 procent skatt på den skattepliktiga delen

På överskjutande del av hyresinkomsterna får 20 procent av inkomsten dras av och på resten blir det kapitalskatt på 30 procent. Den faktiska skatten blir då 24 procent av den skattepliktiga delen av en hyresinkomst.

ex.
Hyresinkomsten under 2014 var 60 000 kronor. Av dessa är 50 000 kronor helt skattefria och kapitalskatt beräknas på 8 000 kronor i skattepliktig hyresinkomst. Skatten blir 2 400 kronor.
Gäller inte all uthyrning

Vid uthyrning till den egna arbetsgivaren gäller inte ovanstående gränser, utan då är hela hyresinkomsten skattepliktig, när en skälig merkostnad för uthyrningen dragits av.

Kostnadsersättning = Avdrag?

Här du fått kostnadsersättning från din arbetsgivare så kanske du ochså har full avdragsrätt för det. Beloppet skrivs av i rutan för övriga avdrag justerat med ett schablonmässtigt belopp på 5000 kr

YouTube videon skickar jag till en vän i samma situation! 
Tack Henrik - när det är som djävligast så.......  :)